macknow

Jag tittar på mina vackra små(stora) barn, som jag älskar mer än något annat och tänker: kan jag älska ett barn till på samma ovilkorliga sätt som dessa, de två som redan finns och som jag skulle ge livet för om jag var tvungen? kan man det?!

Jag vet att det tog tid att ta till mej Kelly, jag älskade inte henne på samma sätt som Alfons de första månaderna, det erkänner jag! Men Kelly var inte planerad och hon kom väldigt tättinpå Alfons. Vi hade ju redan en bäbis ju. Hon var såklart varmt välkommen, men kanske inte älskad från första stund...?

Jag känner en helt annan längtan till bäbisen i magen nu än vad jag kände med Kelly. Kelly (och Alfons såklrt) är så otroligt älskade här hemma, så ibland gör det ont i hjärtat. Kommer samma känslor aatt infinna sej för nr 3??

Jag antar att det kommer att komma, som sagt så känner jag mer för barnet i magen nu än vad jag kände för Kelly när hon föddes..

Ja fantasitskt hu rman kan skena i väg i tankarna när barnen är på sitt allra bästa humör och leker bättre än någonsinn..

Sjävklart kommer jag att älska bäbis nr3 med.. Men hur länge kommer det att ta innan jag känner på samma sätt som nu?!

Well well.. time will tell..