macknow

JAg och Mimi (www.faxbrink.blogspot.com) Kör på samma rubrik men olika innehåll. Någon slags utmaning kallar vi det.
VEt dock inte hur utmaningen funkar, vem som skriver mest, vem som skriver minst, vem som har det värst eller vem som kan det bäst..? ;)

Men här kommer det:

En helt vanlig (kaos)kväll med mina små vanligt visa söta och rara barn vörjar redan vid middagen. Kelly äter gladeligen..MEd hela kroppen och i heela köket, Alfons äter helst inte alls. När jag och Kelly är mätta och belåtna plockas maten bort. Alfons kommer så klart på just då att hanär vrål hungrig och ska äta..lååångsamt och med händerna, för så får minsann Kelly göra..
Kelly (och jag) ledsnar på att vänta på han, jag ställer ner Kelly på golvet i något slag hopp om att hon ska kunna leka lite själv medans jag håller mitt ätande barn sällskap vid bordet. Jag har alltid fel! Kelly är avtvättad och klar, men börjar bli matad av Alfons (som om hon vore en hund eller nåt) går sedan till köksgardinerna och leker "tittut" med Alfons och det är så klart stört kul om man frågar Affe och Kellan. Jag blir arg och gardinerna skitiga! Alfons glömmer bort att äta och kan istället komma på att det är roligt att kasta maten på sin lilla syster. Jag blir stortokig och tar bort maten och tvättar barnen igen. Barnen går iväg för att leka medans jag ska fortsätta min sanering av middagen i köket. Dom börjar slåss så att minst en av dom börjar gråta. Jag tröstar den gråtande mednas den andre (oftast Affe) går in i köket och kastar runt maten från golvet i köket..GRRRR!
Ok, redan här är jag på ganska dåligt humör..

Sen är det dags för det vanliga, oftast innelek, efetrsom Kelly (engång i tiden) var kvällstrött, och klockan 17 känns det onödigt att gå ut och leka när hon igentligen inte orkar och det var/är endast 1 timme tills läggdags och innan dess vill jag att hon ska hinna varva ner lite också. Så vi leker...Tills jag tror att barnen leker snällt själv, då går jag därifrån och hänger tvätt, plockar disk, sopar, plockar osv..MEN, när jag just har börjat på med det jag ska, då bryter H-vetet ut. Det slåss, det knuffas, det pinkas på golvet som någon ska halka i och slå sej, det trycks på knappar på allt vad som har knappar i dett hus (Som dom INTE får röra) Jag blir ännu mer arg eftersom jag känner att jag inte får ett jota gjort, hinner bara på börja för att sen avsluta lika fort= inte det minsta lilla kul!!
Jag leker ytterligare lite med barnen i hopp om att dom ska kunna roa sej själv..Men icke sa nicke! Då ska det klängas, slitas och dras i mej. Båda ske helt enkelt ha min uppmärksamhet, oavbrutet. Den som inte har den, den skriker. HÖGT!

Den timmen innan Kellans läggning är förbi, Kelly ska äta välling och sedan sova..Tror jag ja..
Hon äter sin välling, får på sej en pyamas och jag borstar hennes tänder..På övervåningen. Alfons är nere och tittar på tv..Tror jag ja..
Kelly ska först skrika lääänge och väl, innan hon tystnar. JAg går ner till vad jag trodde var en Alfons som tittar på tv. Vad hittar jag på nedervåningen tro?? Om inte nåt av dessa alternativ(eller allihop om det är illa)
*Ritat på väggar, möbler, bord, stolar, soffan, tv:n mm mm.
*Välling i heela vardags rummet.
*Sopskyffeln(som jag tömmer allt för sällan) ligger utspidd i hela köket resp. hallen.
*Alla skor (typ 30 par) ligger överallt och man hittar oftsat bara den ena.
*Datorn har fått sej en omgång av "knapptryckar maraton" så inget ser ut som det ska på den. Förhoppningsvis funkar den iallafall som den ska.
*Spagettin i skafferi lådorna är nästan helt uppäten (då pratar vi stor pack)

Något av det har nästan alltid hänt och då pratar vi om 5 minuter som jag är på övervåningen med Kelly. Barn är snabba och effektiva!!

efter en liten stund är det Affes tur att gå och lägga sej. Han vägrar och skriker högt och ljudligt. Kelly vaknar. Jag lägger Alfons och låter båda skrika..En stund, sen orkar varken mina öron eller mitt hjärta längre. Jag tar upp en av dom och låter den andre somna utan skrik från sitt syskon. Bara det att få den som ligger att somna och sluta skrika kan ta uppemot 1 timme (ibland mer) Jag sitter och väntar och väntar på att den som ligger ska somna, så att jag sen ska få lägga det vakna barnet, som vid det här laget oftast är väldigt trött och grinigt. JAg går upp till det skrikande barnet med jämna mellanrum för att försöka lugna. Undertiden händer något nytt av ovanståeende allternativ. JAg blir om möjligt ännumer frustrerad än vad jag redan var! Funderar vid det här laget på att sätta mej i bilen och åka hemmifrån, överlåta ansverat till någon annan. Kommer efter ett par sekunder på att det inte är ett alternativ eftersom jag inte har någon att överlåta mina barn till...
Byter barn. Den som har legat och skrikit får komma upp och den som vart nere med, som vid det här laget är super trött, får gå och sova. Oftast somnar den på 1 sekund. Men då har jag barnet som har legat och skrikigt istället..ca 1 timme senare har den som tidigare legat och skrikigt varvat ner och blivit lugn och trött. Erbjuder den något att fika och sen är det "god natt"..
..För god natt är oftast att ta i. Iallafall en god natt med en hel natts oavbruten sömn. Kelly vaknar gärna ett par gånger (minst) per natt och vill att Mogge ska lägga henne. Men Mogge jobbar och är inte hemma först runt kl 02.00 någongång. Då blir det mer skrik. Men oftast vaknar inte Affe på natten om kelly skriker och det tackar jag gudarna för!!

ja ungefär så ser en kaos kväll (eller ska jag kalla det helt vanlig kväll) ut här hemma..
MEN, jag vet/hoppas att jag har igen det om några år. Då kommer dom förmodligen leka jätte bra och älska varandra!..
..Eller så blir det 7 resor värre..Men jag hoppas på det först nämnda!!

Jag vet inte vem som vann utmningen. Jag har inte läst Mimis än, men hon var klar före mej iallafall..

Så nu ska jag läsa om andras kaoskvällar med tätisar..
Nästa år kan Linnea (www.ninneasblogg.blogspot.com) var med i den här sk. utmaningen :)