macknow

Mimi har mer eller mindre begärt att jag ska blogga och dessutom hade jag fått en för frågan här på komentarna om vad som hände på Affes förlossning. 
Så här kommer det lite kort fattat:

Jag gick över tiden 17 dagar, låg mer eller mindre i förlossnings sängen i 1½ dygn och fick ingen hjälp av barnmorkan med något alls, hon svarade inte på mina frågor, var nonchalant och hjälpte mej inte att kopplas loss från att som jag var kopplad till (Ryggbedövning, CTG´n, elektroden i Alfons huvud, och allt annat) när jag behövde gå på toaletten ..Det var inte det som gjode att jag behövde opereras, men det var en jääävligt dålig start på alltihopa.
När det väl var dags att börja krysta så hände det inte särskilt mycket, krystvärkarna tog helt enkelt inte. Efter att ha krystat i 2½ timme så kommer det in massa olika läkare, barnmorskor, sköterskor mm. Varav en av dom håller i (den fruktade) tången. De sliter och drar i mitt underliv och trycker sedan in tången och mer eller mindre drar ut Alfons. Han ligger fel och jag går sönder suuper mycket! Alfons låg vidöppet, alltså med ansiket uppåt istället för neråt och har alltså svårare att ta sej ut. 
Läkaren som sydde mej vet inte hur många stygn det vart för han tappade räkningen :(
Det konstiga med det hela är att dom inte såg på ultraljudet dom gjorde, när jag vart inskriven, hur han låg. Dessutom borde dom väl känt att han inte låg som han skulle efter alla vaginala undersökningar dom han göra under tiden man låg där..?
jaja... (här kanske känsliga bör varnas!!)

Jag åkte hem och när allt blödande avtog upptäckte jag att något var fel, riktigt fel! Jag åkte till kvinnokliniken som ville att jag skulle komma in på en gång eftersom det var infektions risk med de besvär jag hade. Läkaren undersökte mej och talade om att det var den största bristning efter en förlossning han sett, han hade hört talas om det men ej sett det (tack för det liksom=)) Dom hade alltså inte sytt i hop mej rätt och jag hade ett hål mellan ändtarmen och slidan..Ni kan ju gissa hur toalettbesöken var, och tiden emellan toabesöken med för den delen.. VIDRIGA!
Så hade jag det allså i 2 år innan dom slutligen opererade mej och nu fungerar allt som det ska igen.

Så ja, dom gjorde fel. Det första dom gjorde fel var att inte ta sug klockan först, det andra dom gjorde var att sy ihop mej i vaket tillstånd (jag fick t o m. be om lokal bedövning!!) det tredje var att sy mej fel.

Gissa om jag var förlossningsrädd när jag väntade Kelly?? Tanken var ju att jag skulle föda med snitt, men jag ångrade mej och ville föda "vanligt", det var ju tur, för Kellys förlossning var helt underbar och inget förvärrades.
Jag kommer heller aldrig mer att få föda vaginalt efter att jag blivit opererad, det känns surt..Även fast vi inte har planer på några fler barn på mååånga år!